ovissheten..

en sanning är att ovissheten får mig att känna mig minerad.

du kan inte hjälpa det antagligen men det är så jag känner inför hela situationen..

försöker sätta mig in i din situation men eftersom jag inte är du är det en omöjlighet.

du säger ord som gör mig varm, vacker för stunden för att i nästa sekund se på mig med helt andra ögon än förut?

ord som uttalas i luften,

ord som saknar känslan,

ord som saknar mening..

jag förstår inte och jag hade hellre varit utan för att se det begripliga i vårt förhållande.

drömmarna kommer till mig om natten,

dom rå, onda och ångestfyllda..

min osäkerhet skapar dom.

jag hoppas jag har fel..

vill verkligen ha fel..

jag känner hur jag börjar gå i cirklar,

runt runt..

osäkerheten spänner runt mig som om jag dragit åt bältet ett hål för mycket.

dagarna blir obekväma, det trycker, spänner och gör ont..

undrar om du vet att jag gråter mig till sömns?

jag tror det..