Några av mina vänner och kollegor ska springa Göteborgsvarvet.
Till synes i mitt tycke är det inte bara en tendens av sadism utan gränsar även till komplett galenskap.
Jag påpekar ofta det för de berörda. Dom tycker jag är lat..
Begrundar även mitt eget liv som oaktiv träningsnarkoman.
Det har nu gått ca 1 år sen jag tränade aktivt sist.
Jag går ju i alla fall på promenader med hunden tack och lov.
Hon är mig evigt tacksam på den punkten.
Numera rättfärdigar jag mig själv genom att belåtet inse att hänget inte är överhängande längre..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar